When I look at You
Det är svårt igen. Jag har utsatt mig själv för en på tok för stor prövning trots att jag fick rådet att låta bli. Det är först såhär i "efterhand" man vet vilka beslut som är bra, vilka som är överkomliga och vilka som bara drar ned en. Det här passar in under den sista kategorin och jag är fortfarande mitt i prövningen, mitt i stormen.
Jag läser Bibeln så fort jag får minsta lilla kraft och försöker finna styrka i den, men det är svårt. Mestadels handlar det nog om att luta sig mot Gud nu och lita på att även detta fyller en funktion i Hans plan för mitt liv.
Jag försöker att inte tappa hoppet helt, men det finns en stark längtan i mig att bara ge upp livet och bege mig hem. Hem till Gud. Trots att jag hör honom så tydligt "Det är inte dags än". Jag har ännu inte uppfyllt mitt "uppdrag" här på jorden, han vill att jag stannar. Jag vet att min Gud är en stor Gud, han känner med mig och gråter mina tårar. Jag är inte ensam. Ändå känner jag mig så utlämnad.
When my world is falling apart
And there's no light to break up the dark
That's when I look at You
When the waves are flooding the shore
And I can't find my way home anymore
That's when I look at You
